Mikaela Hjärtström

Ja nu ökar corona igen och därmed behöver våran lilla familj plus våra familjer åter igen begränsa oss ytterligare. Någon vecka har jag vågat exempelvis vara på coop själv sent på kvällen då det varit lite folk eller kunnat gå in själv och hämta ut paket. Nu är det stopp med det igen. Vi vågar inte längre träffa någon vän inomhus, inte syskon med respektive, mor- och farföräldrar och listan kan göras lång. Vi är återigen där vi var när detta började, totalt isolerade med att bara träffa människor utomhus på avstånd, med handspriten nära och konstant. Även våra föräldrar behöver åter igen tänka på hur de rör sig i samhället och vilka de träffar. Då de är otroligt nära oss genom Elliot så behöver även de räkna sig lite som riskgrupp. Det då vi behöver deras hjälp och stöd emellanåt för att klara av vardagen och få saker att snurra. Utan dom vet jag inte vad vi ärligt hade gjort, så tacksam över de fina föräldrar med respektive och de underbara svärföräldrarna med respektive jag har! ❤  Vet att även deras liv är upp och ner i och med allt och det är säkert inte lätt för dom heller. Varken att se mig sjuk, se Emil må dåligt av allt och åt hela situationen. Att de sedan även måste anpassa sig hur de agerar pga corona, ja de är som pricken över i:et...

 

Det här med att sitta i karantän är inte roligt någonstans. Inser nu mer än någonsin hur viktigt det är med att kunna umgås med ens nära. Vi har inte kunnat umgås med knappt någon vän inomhus på snart 5 månader. Har knappt våga träffa min bror, Emils syskon och vissa släktingar, inte alls, på lika lång tid. Det känns kan jag lova! Mitt i allt det här hade en behövt alla nära och kära men som situationen ser ut går det inte.

 

Vi båda försöker intala oss om att nästa år, nästa år blir bättre. Så fort jag är klar med cellgifterna bör mitt immunförsvar vara åter igen så vi kan, corona eller ej, umgås med mera människor igen. Om corona ännu härjar så åtminstone med våra släktingar. Vi ser så framemot den dagen!

 

För övrigt så förstår jag inte vad vissa människor håller på med. Festa på halloween med massa människor mitt under en pågående pandemi som ökar igen. Fortsätter trängas på butiker som om orden "håll avstånd" aldrig sagts. Folk trängs till och med på matvaruaffärer och apotek... Vart är respekten till sina medmänniskor och den situation vi är i?

 

Nu igår kom de ut nya hårdare restriktioner för just norrbotten bland annat, då corona ökar kraftigt här. Ändå så ska det diskuteras vad som är rätt och fel. Om du ens behöver fråga om det är rätt eller fel, okej eller inte, ja men då är det högst sannolikt fel och inte okej. Alla måste ta ansvar nu, annars kommer den här jäkla sjukdomen begränsa oss under en väldigt lång period till. Jag förstår att alla är less på att hålla sig begränsade men det blir inte bättre av att skita i allt vad eget ansvar heter.

 

De visas även statistik över att de ökar sjukdomsfall bland yngre? Varför då tror ni? Jag tror det är för att vi yngre slutat bry oss och bara vill leva som vanligt. Ser de som festar ännu, har stora middagar, åker på resor tillsammans, åker iväg till större städer och shoppar, äter ute mm. Sorgligt att vi som är ung inte verkar kunna ta ansvar nu som vi gjorde i våras. Jag skulle aldrig kunna leva med att ha smittat någon i riskgrupp eller någon annan för den delen. Skulle du?

 

Corona tar ingen hänsyn till vem du är, du kan bli lika sjuk ung som gammal, även om risken är högre för äldre och oss i riskgrupp.