Det kom som sagt snö igår och har snöat nu på förmiddagen. Slog igång en julfilm och började se den tillsammans alla här hemma. Emil påminde mig om att julkalendern snart börjar och alla mysiga morgonfrukostar framför den det ska bli i år, tillsammans som en familj. Blir helt tårögd bara av att tänka på det. Första julen som familj, med Elliot utanför magen.
Blir tårögd och varm av tanken att jag nu har min familj, att fira jul med. En dröm som blivit sann, måste nästan nypa mig i armen för att förstå att det är verkligt. Hur jag och Emil nu har möjlighet att skapa egna jultraditioner med våran egna lilla familj. Minns när jag var liten så lurades alltid mamma och pappa att tomten lämnat en film utanför dörren kvällen innan julafton. Den filmen innebar myskväll tillsammans och uppladdning inför julafton dagen efter. Älskade dom kvällarna, då vi alla såg film, åt massa gott julgodis och bara var vi. Att vi alltid klädde granen någon kväll innan julafton tillsammans med mamma. Vi tog fram alla jultomtar och pynt, la upp alla saker på vardagsrumsbordet och i hela soffan, för att sedan ta en sak var som vi ville pynta våra rum med. Rullade köttbullar och gjorde skinkan med pappa. Gjorde egna julklappar till hela släkten på pysseldagar hemma hos mormor och morfar. Sen på själva julafton åt vi frukost tillsammans, öppnade några julklappar var och gjorde oss iordning inför dagen. Firade först med jullunch hos farmor och Lasse, sedan efter Kalle var vi hos mormor och morfar. Där åt vi julmiddagen, träffade tomten, åt massor av fika och såg film eller spelade spel innan vi åkte hem sent på natten. Ja ni hör ju, underbara jular och underbar barndom på de sättet! När mamma och pappa sedan separerade, visst blev jularna annorlunda då men aldrig på något sätt mot de håll att vi inte fick känna kärlek, närhet och att vi var älskade. Det enda som var jobbigt och fortfarande många gånger är jobbigt är att min kärnfamilj inte var/är samlade. Men nu får vi istället fira jul på olika ställen med många bonusfamiljemedlemmar, så familjen har vuxit och vi har flera att fira julen med.
Jag ser julen som en högtid att umgås med alla nära och kära, fira tillsammans, äta gott och prata med varandra. Vara nära varandra och någonstans få landa. Julen innebär även stress, det ska bakas, handlas, pyntas, köpas julklappar, slå in julklappar och listan tar inte slut. Men egentligen är det ju inte det som betyder något, försöker få in det även i mitt egna huvud! Jag vill ha det så perfekt det bara går då det är Elliots första jul, våran första jul med han. Jag vet att han inte kommer förstå något eller komma ihåg något, ändå vill jag fixa allt. Det som egentligen betyder allt är att vi får vara tillsammans, det är allt jag önskar för alla år framöver, att vi ska få vara tillsammans och må bra.
Jag hoppas att corona lugnar sig så att vi kan fira jul med våra nära och kära också. Snälla ni som läser det här, gör det du kan för att minska risken för att smittan ska få fortsätta öka.
0