MENY
Räknade på skojj skull, nu när jag ändå inte kan sova, hur många veckor det gått sedan allt det här drog igång. Det är prick 8 veckor eller om man ska räkna riktigt noga 57 dagar. 57 dagar av mina hittills cirka 9 200 dagar, 57 dagar som fått dem dagarna att blekna. Men bestämt mig för att det ska dem inte få göra, blekna. Ska fortsätta fylla på dom dagarna, fotar och filmar allt jag kan.
Älskar att titta tillbaka på bilder, videoklipp, inspelningar och inlägg på både Instagram plus facebook. Alla minnen i bilder och på film, de är förevigade, inte bara i mitt huvud utan även för alla andra. Inser hur mycket jag varit med om och hur mycket mer jag ska hinna med på minst 22 000 dagar till. Är så peppad på vad som kommer efter detta "gupp", borde ju bli något riktigt storslaget, episkt!
Förövrigt bokat in dop för Elliot om två helger bara för närmaste släkt och faddrar/gudmödrar. Gör ont att inte få ha det stora dopet med alla släktingar och vänner som jag verkligen verkligen hade önskat. Älskar att samla alla nära och har alltid haft en idé om hans dop, att det på något sätt skulle bli en samlingsplats för alla nära, under den dagen. Allt fokus på våra nära och Elliot. I och med min infektionskänslighet och att corona ännu tyvärr härjar fritt inser jag ju att den drömmen inte blir sann och jag har accepterat det. Bestämt att vi ska fira hans 1 års-dag på något storslaget sätt istället. Sett ut en som bakar underbara tårtor, kollat dekorationer, presenter, ja ni hör ju, är mer än 4 månader bort tills han fyller 1 år. Även fast han inte kommer komma ihåg något så kommer jag ihåg allt.
Lägger fokus vid det jag kan styra istället för de jag inte kan. Det hjälper! Minnena kommer fyllas på med massor av fina saker och dopet kommer bli magiskt på sitt egna sätt i alla fall. Jag behöver få se framemot det fina som komma efter det här. Planera inför stora dagar, kolla in i framtiden och planera långt fram.
0