Mikaela Hjärtström

Jag blev förkyld strax efter att jag skrev inlägget den 11e december och fick spendera någon timme på akuten då jag fick feber på söndagen. Får man cellgifter och får feber måste en kontakta sjukvården då det finns risk för att drabbas för något som kallas feber. Vilket innebär att: 

Hur som helst var proverna rätt stabila och jag fick åka hem samma kväll med antibiotika. Tog även ett covid test på grund av att de gör det på alla som uppsöker sjukhus och har symptom, visste dock att det skulle vara negativt. Men bra att de kollar alla, corona verkar slå så olika för alla, en del kan gå runt helt utan symtom vilket skrämmer mig. Vi träffade ju ingen och var knappt någonstans mer än att handla mat. Giivetvis hade chansen funnits att jag lyckats ha mer otur och få det ändå, men vi var väldigt noga med hygien. Testet kom tillbaka negativt dock som förväntat.

 

Veckan efter var värdena dock sämre och jag fick inte dosen med cyton som tänkt. Då var jag arg och nedstämd någon dag, mitt mål gick inte att nå. Skulle få inleda även 2021 med cytostatika vilket jag inte planerat. Jobbigt det där med att behöva planera om för en själv. Cancer håller verkligen ingen tidsplanering, bara hänga med i svängarna ibland. En veckas vila var dock allt som krävdes för att få upp värdena väldigt mycket så att behandlingarna sedan kunde ges som vanligt igen.

 

Danföredopparedan kom och jag hade laddat upp med godsaker för säkert 10 personer men var ju bara jag, Emil och Elliot som somnade kl. 19 och inte äter den typen av gotta. Nå väl, bi kan väl säga att vi inte behövde svälta någon av de kommande dagarna. Vi spelade den traditionella bingolotton men vann som vanligt inte nå.

 

Julafton kom och vi firade den tillsammans med delar av min släkt utomhus på dagen för fika och för att få träffa tomten. Elliot var lite skeptisk till tomten men vi fick ändå någon bild på honom i tomtens knä innan han förstod att han inte satt hos någon av oss, då blev det lite tårar. De gick dock fort över då han fick smaka på lussebulla. Väldigt mysig förmiddag med fint julaftonsväder!

Var väldigt trött på dan så passade på att sova med Elliot innan middagen, otroligt välbehövligt för oss båda. Fick cyton som planerat tisdagen julveckan och som vanligt var torsdag och fredag de värsta dagarna, lagomt på julafton...

 

Julmiddag åt vi hos oss med Emils mamma och hennes sambo plus min mamma med hennes sambo. Var mysigt och gav minnen från julen 2019 som vi också spenderade hemma hos oss med samma sällskap då jag var höggravid. Knytmiddag med alla godsaker som hör julen till och helt proppmätt efteråt, som nog också hör till. Efter middagen var det dags att öppna alla julklappar som var kvar och lillebror med hans sambo kom också förbi då men satt i hallen. Alla gör så gott de kan i covidttider och med tanke på att jag var infektionskänslig då också. Kommer ett inlägg senare om tankarna kring just julen.

 

Sedan var der dags för Elliot födelsedag, hans första födelsedag någonsin, jisses redan 1år gammal! Firade den i minsta skalan men hade ändå beställt en tårta för 10 personer, kan väl säga så att det blev en del tårta kvar. Nya paket fast denna gång med födelsedagspapper öppnades och kan bara säga att våran son är väldigt lyckligt lottad som har så många fina människor runt sig! Ett barn med allt i lekväg han kan tänkas behöva ett väldigt bra tag framöver. Hans lekrum är överfyllt, jag var helt slut när dagen var över och Elliot somnade nöjt och snabbt på kvällen. Han fick testa smaka fika då, klart första gången han skulle äta tårta eller annat fika skulle vara på sin 1 års dag! Kommer ett inlägg senare om tankarna kring hans födelsedag samt förlossningsberättelse.

 

Fick cyto samma dag som hans födelsedag vilket innebar att jag inte kunde pussa på honom eller sova med han, det gjorde ont i mamma hjärtat, Har tagit ikapp det med råge nu däremot!

 

Sen var det NYÅR helt plötsligt var det dags att lämna 2020 bakom oss. Vädligt blanade känslor men vi fick ett fint avslut och en bra början på året. Mer om det sedan.