Mikaela Hjärtström

Vi alla har ett val varje dag hur våran inställning till dagen ska vara, vilka glasögon ska vi ha, pluss eller minus?

 

Många säger till mig att jag, vi, är starka, inspirerande för andra och många frågar hur vi orkar med allt. Sanningen är den vad har vi för val egentligen. Vi kan inte bara stoppa huvudet i sanden och gömma oss. På något sätt måste vardagen snurra på och fungera. Det hemska och mörka får inte ta över allt utan måste tryckas undan med något fint, något positivt och ljust. Vi har en son att ta hand om och se till att han får det bästa av alla världar, han som i alla fall får mig att orka lite till och kämpa ännu hårdare.

 

Att vara stark innebär inte att jag varje dag mår kanon och har största kämpar glöden. Även jag har dagar då jag bara vill ligga i sängen hela dagen och bara vara ifred, bara sova och slippa tänka på allt, slippa se mig själv och våran fyrkantiga vardag. Sen ruskar jag upp mig själv och tänker: Blir det bättre om jag ligger här och tycker synd om mig själv? Är svaret nej på den frågan, ja då är det bara kliva upp, även om det känns motigt. Om jag skulle behöva ligga och sova nästan en hel dag så ska det inte vara för att jag tycker synd om mig själv utan för att kroppen verkligen behöver vila. Jag har möjlighet att bestämma över min kropp så länge den orkar med mina planer. Ibland får man backa ett stag och inse att kroppen inte orkar med vad huvudet planerar, då får man bara tänka om lite och göra saker annorlunda.

Att jag oftast är stark inför mina nära och kära är både på gott och ont. Försöker jobba på det med psykologen, att låta även alla nära veta när jag mår dåligt och vad jag funderar på. Inget bli bättre av att lida i det tysta. Jobbar på det för att motverka den berömda cancerbaksmällan som många cancerdrabbade drabbas av när behandlingarna anses som klar. Vill inte mentalt kollapsa då så försöker bearbeta nu. Kanske anses starkt att säga så men tro mig det är svårare än ni tror. Att visa för dom jag älskar mest när jag mår som sämst eller när de mörka tankarna tar över... Nej det är inte lätt.

 

Har sagt från början att jag inte vill att alla ska se mig som något offer för cancer eller som bara cancer. Jag är fortfarande jag och jag vill inte att allt ska handla om att jag är sjuk!